Upprop till fasta och bön för Kristi kropp i Sverige!

Bön och fastedagar 24-26 september

 Under dessa dagar kommer ett 20-tal böneledare från olika sammanhang samlas till bön och fasta. Vi uppmanar och uppmuntrar alla som har möjlighet att avskilja dessa dagar till fasta och bön för vårt land och för Guds församling.

Bjud in människor att fasta och be med dej dessa dagar! Fråga i din församling om ni kan ha bön en eller fler av kvällarna! Mobilisera!

Jag upplever att vi ska fortsätta följa de spår Herren lagt ut för detta år. Tänker här dela vad jag upplever om detta i nu-situationen.

 1) Vi söker Herren för hans egen skull och gör tjänst inför honom!

 ”Herren är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han överge er”. (2 krön 15:2)

”Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste på den nya och levande väg han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött”. (Hebr 10:19,20)

 I Apg 13 så avskilde ledarna (tjänstegåvorna) tid till fasta och att göra tjänst inför Herren. De bad inte för sina tjänster, sina visioner, projekt eller agendor. De hade fokus på Herren själv. Men när de satte Herren först så svarade han med att förlösa ett apostoliskt uppdrag till nationerna!

För några år sedan överraskade Herren mej på en av våra onsdagsböner i församlingen. Från ingenstans kom ett tydligt och helt oväntat tilltal: ”Min största sorg är att mitt folk har så lite tid för mej”!

Med handen på hjärtat tror jag vi kan, jag kan, erkänna att vi har så lätt att vara i och bli hemmastadda i ”Martas rum”. Hon som blev helt upptagen med allt hon skulle göra för Jesus när han var på besök. Men systern Maria var i ett annat rum och satt inför Jesus. Hennes fokus var Herren själv, inte allt hon skulle göra för honom. Jesus kallade detta ”den goda delen” som inte skulle tas ifrån henne när Marta sökte värva henne till ”verksamheten”.

I templet fanns också två rum, människans och Guds. I det första gjorde prästerna sin tjänst. Ljusstaken (Anden), brödet (ordet) och altaret (bönen) utgör kärnan av vår tjänst för Herren. Förlåten (synden som skiljer oss från Gud) gjorde ändå gudsnärvaron oåtkomlig, för vi kommer aldrig dit baserat på vad vi gör för Herren. Vi måste söka honom för hans egen skull. Jesus och endast Jesus är vägen till Fadern! Han och ingen annan har öppnat vägen genom förlåten och bjuder oss att komma!

- Låt oss ta tid att lova och tillbe Herren dessa dagar!

- Att söka honom innebär att fråga efter det för oss ännu fördolda och ge uttryck för vårt hjärtas längtan. Vad du ännu inte sett, ännu inte förstått, ännu inte upplevt av Gud men längtar efter.

- När vi fäster vårt fokus på honom kommer vi själva speglas i honom, i hans ord. Det blir en plats för ärlig självrannsakan eftersom vi även ser oss själva i ett annat ljus. Herrens ord kom till mej; ”du kan inte ha nöd för landet om du inte först har nöd för dej själv”.

2) Muren är raserad och vi behöver bygga upp den till försvar för landet!

 ”Sök HERREN medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige må överge sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till HERREN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse” (Jes 55:6,7).

”Jag sökte bland dem någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen”. (Hes 22:30)

 I alla de problem och utmaningar vi står inför i Sverige, och de är många, så tror jag den helt avgörande saken är tillståndet i Guds församling. Att sammanfatta avfallet och förfallet kort är inte lätt, men det Herren pekade på som koppling till muren, beskyddet, är församlingen som sanningens pelare och grundval (1 Tim 3:15). Utan sin bärande konstruktion kollapsar vilken byggnad som helst, så också ”muren”.

Ut med inomvärldslig bibelkritik och tillbaka till tron på hela bibeln som Guds ord! Och inte enbart att vi erkänner ordets sanningar, vi måste förhålla oss till ordet som till auktoriteten över våra liv. Jesus är Herre och Jesus är Ordet, vi tillåter honom inte att vara Herre i sin egen församling i högre grad än vad vi tillåter ordet vara Herre.

Vi har en ledarkultur som i hög grad liknar fariséernas där vi är snabba att döma och fördöma, en utbredd tysthetskultur där den som uppfattas besvärlig eller illojal mot rörelsen blir utfryst.

- Vi ber för det andliga ledarskapet i Sverige, inklusive oss själva, om överbevisning och omvändelse i detta.

- Om att en ny ledarkultur ska formas till kristuslikhet genom hjärtats koinonia med varandra.

- Vi behöver en personlig och djupgående uppenbarelse/upplevelse av Guds helighet så vi på riktigt fruktar Herren.

I Nehemja var det en riktig mur men i Hes 13:1-10 och 22:23-31 så använder Herren ”mur” metaforiskt om det andliga beskyddet för folket. I ena fallet vänder han sig mot profeterna därför de inte tar in, erkänner och talar om folkets avfall från Herren utan i stället bekräftar dem i synden. Så raseras muren.

I det andra väntar Herren på att någon ska träda fram och uppföra en mur till försvar för landet och detta i en situation av avfall bland hög och låg. Hur kan vi frimodigt göra det då det inte finns något att berömma sig av?

Mose förböntjänst är en förebild; när folket syndat, exempelvis guldkalven, så fanns det inget han kunde anföra på pluskontot för folket. I stället vädjade han till Guds egen ära, till hans trofasthet och till hans nåd och barmhärtighet. Han påminde och argumenterade med Herren utifrån hans egna löften och hans förbund.

- Låt oss fortsätta be om en djupgående och penetrerande landsväckelse i enlighet med de profetiska löften vi lyft fram i år, inte minst de genom Daniel Viklund och Birger Skoglund. Herren har lovat! Från Smygehuk till Treriksröset, Göteborg till Stockholm!

3) En bönearme behöver mobiliseras och resas upp över hela vårt land!

 ”Dag efter dag kom allt fler till David för att hjälpa honom, tills han hade en här stor som Guds här.”

”Alla dessa krigsmän kom till Hebron, beredda till strid, fast beslutna att göra David (Jesus) till kung över hela Israel (församlingen)”. (1 Krön 12:22,38)

”För ett träd finns det hopp, om det huggs ner kan det åter gro, och nya skott skall ej saknas. Om än dess rötter åldras i jorden och stubben dör i mullen, skall det grönska genom vattnets ångor och skjuta skott likt ett ungt träd”. (Job 14:7-9)

 Detta inte sagt för att på något sätt förminska betydelsen av den bön som pågår, inte heller för att underkänna alla de underbara överlåtna bedjare som finns utöver vårt land. Men vi behöver bli fler och vi behöver gå längre!

En armes styrka avgörs av mängden soldater och av hur motiverade de är. Likaså av hur välutrustad och tränad den är. För att vara segerrik behövs ett ledarskap som är strategiskt skickliga och en kommunikation och samordning som fungerar i alla led. Underhållslinjerna måste också fungera. (Jag är ingen expert, finns säkert mer att säga). Jag har fått bilden av striden i Upp 12 där draken och hans änglar strider mot Mikael och hans änglar. Det är alltså två arméer som drabbar samman. Och Guds armé är så stark att djävulen och hans följare trängs, tvingas ut från ”himlarymderna” (Ef 6:12) och kastas till jorden. Vi är inte där idag, men vi ska bli en bönearme som har styrkan att i andevärlden bemöta det som vill förstöra vårt land och dra ner vårt folk i fördärvet. Vi ska tränga ut djävulen från våra städer, orter och landsbygd. Vi ska tränga ut honom från vår överhet och våra institutioner! Skaror av folk kommer samlas för att be varje vecka utöver hela vårt land!

- Be att Herren ”uppväcker anden” hos många fler att ansluta sig till bön och bönesamlingar. En ny fräsch våg av bönens Ande som lyfter oss ur torkan och slentrianen.

- Att de som är aktiva i bönetjänst blir aktiva i att ”värva” fler. Inte minst från generationen 40 år och neråt. Att vara beredda bli ”bönementorer” för dessa.

- Att vi får en bra samordning och samförstånd, inte kontroll, mellan de olika böneinitiativ och bönekonferenser som ordnas.

- Att Herren kallar och reser upp nya böneledare utöver landet och att de som redan finns i allt större utsträckning får goda och hjärtliga relationer. Att vi alla omfattar och arbetar all-kristet för en större gudsrikesvision på de platser vi bor.